SV 9D

Hej på er 9D!

Tyvärr har Dan slutat och börjat på en ny skola med nya utmaningar och av den anledningen kommer jag tillbaka till er som svensklärare något som jag ser väldigt mycket fram emot. Det kändes inte alls kul att skiljas från er efter sjuan men så är det i skolvärlden, som lärare får man inte alltid bestämma. Jag hoppas innerligt att vi kommer att fortsätta vårt fina samarbete som vi hade i sjuan. Som ni vet kommer jag att skriva planeringar, kunskapskrav och lite annat på Anna-Karins klassrum. Hoppas att det kommer att fungera lika bra som i sjuan.

Här har du förslag på vad du kan välja mellan när du ska redovisa mobergutflykten: Du ska göra uppgiften i grupp om tre helst.
* V-logg
* kahoot
* rap
*dans
*sång
* rockvideo
* intervju med Robert, Kristina, Karl-Oskar, Vilhelm Moberg, Ulrika eller någon annan person i    Utvandrarna.
* Ett möte med Vilhelm Moberg när han fyller 75 år; som han aldrig gjorde.
*Vilhelm Mobergs brev innan han tog livet av sig.
* dockteater
* quizz
* serieteckning
* resebroschyr
* dikt
* affisch/collage
* tavla
* sant/falskt påståenden
* resereportage film
* korsord
* dramatisera
*bildspel
* tidningsartikel
* TV-program Smålandsnytt?
* Hålla ett argumenterande tal där du övertygar om att detta var den bästa resa du har gjort.
* Hålla ett tal för nästa års nior varför de ska läsa "Utvandrarna".
* göra en mobil
* dramatisera
* skriva ett brev till Vilhelm Moberg
* göra ett sällskapsspel
*eget förslag....



Retorik ( konsten att tala) Aristoteles
* INVENTIO
  Material samlas in och ställs samman.

* DISPOSITIO
  Strukturera talet
- Inledning ( fånga åhörarnas uppmärksamhet)
- Huvudtext
- Avslutning (viktigt)

* ELUCITIO
  Rätt språkdräkt. Anpassa språket och stilen till ämnet och situationen..

* MEMORIA
  Lär in utantill

* ACTIO
   Förbered hur talet ska framföras, gester, minspel, kroppsspråk.

* PRONUNTIATIO
  Förbered rösten, pauser, tempo, röstläge, artikulation.


Film om kroppsspråk

Tips för muntlig redovisning

Filmer om argumenterande tal

En genomgång av argumenterande tal

Hur lägger du upp din argumentation

De sju frågornas metod , argumenterande tal

På tisdag vecka 19 ska du hålla ett tal.
Bestäm om du vill underhålla, övertyga och eller väcka känslor.

Använd retorikens grundpelare.
Du kan hålla tal till eller om:
* våren, kärleken, konsten, en vän, livet, en förälder, någon som betytt mycket för dig.........
* Din hobby
* En fisketur.
* Min favoritbok.
* Mitt drömjobb
* Min drömskola
* Mitt drömsamhälle
* Ett land
* Mitt smultronställe-
* Mitt namn
* Det här vill jag......
* Så här kan mobbning stoppas
* Mitt djur
* Upptäcka fusk på ett prov
* Min moped
* Det bara jag ser....
* Så blir man en bra idrottsman/kvinna
* Om jag blev statsminister
* Min framtid
* Om jag fick bestämma.......
* En använd pappersservett
* Ett tuggat tuggummi
* En bok som saknar sista kapitlet.
* En mobiltelefon med trasig pekskärm.
* En brun banan
* En burk med gamla mjölktänder.
* En tv utan fungerande ljud.
* En knapplös skjorta
* En använd biljett
* En halväten macka
* En glasspinne
* En rostig spik
* Ett trasigt gosedjur
* Ett trasigt tangentbord
* Fem trasiga gummiband
* En avbruten nyckel
* En skaftlös osthyvel








Språkhistoria
Arbetsgång:
* Svara på frågor samt språkarbete i häfte.
* Titta på filmerna.
* Läs om nordiska språk på A-K:s klassrum
* Läs igenom keynote om Språkhistoria på iTunesU


Språkhistoria från början

Språkhistoria del 1

Språkhistoria del 2 språkperioder

Runsvenska och fornsvenska

Språkhistoria del 3 Nysvenska

Kort sammanfattning om språkhistoria


Nordiska språk


Planering vecka 14-23

Vecka	Tisdag	Onsdag	Torsdag
14	Skrivuppgift kopplat till "Utvandrarna"	Forts. skrivuppgift	Ingen svenska
15	Retorik	Studiedag	Vilhelm Moberg Läxa: Tidningsartikel
16	Retorik	Retorik	Ingen svenska
17	Retorik	Språkhistoria	Vilhelm Moberg, film smf
18	Retorik Läxa: Se 3 filmer om argumentation debatt,argumentera	Språkhistoria	LOV Kristi Himmelfärdsdag
19	Språkhistoria	/Språkhistoria	Språkhistoria
20	NP prov SO	LÄXA: Hålla tal  (2 min.)+ lyssna på film som heter tips om muntlig redovisning, finns under planeringen.	Ingen svenska
21	Hålla tal Info mobergdag	Forts. ovanstående Läslogg inlämnas Språkhistoria klar. Bestämma moberguppgift	Mobergdag
22	Redovisning mobergdag	Fortsättning redovisning Sista svensklektionen,snyft	Ingen svenska
23	Temadag	Temadag	Temadag Nästan sluuuuuut

Tips för muntlig redovisning

Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.

Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.

Eleven kan föra välutvecklade och väl  underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnade

Du kan här gå in och se och träna på hur det nationella provet i svenska är utformat.
        




Delprov B Läsa
Textexempel från NP svenska Jag ville sticka ut våga synas
Exempel på uppgifter till texten
Bedömning av uppgiften

Delprov C skriva
Exempel på skrivuppgift från NP svenska
Exempel på elevlösningar av skrivuppgiften

Bedömningsmatris
Bedömningsmatris svenska

Att skriva en novell

Läxhjälpsfilm Vad är en novell läxhjälp del 1

Läxhjälpsfilm, novell Exempel på uppbyggnad del 2

Arbetsuppgifter kring boken "Utvandrarna" av Vilhelm Moberg
Vecka 9
1) Hur många är de som utvandrar? Vilka är de?
2) Redogör varför de olika personerna väljer att lämna Sverige? (258 tjock bok)
3) Om du jämför med människor som väljer att utvandra idag, vad ser du för likheter, skillnader?
4) Vilken liknelse använder sig Vilhelm Moberg av när han beskriver avskedet av Nils och Märta? (261 och LL sid 127? citera gärrna!
5)) Vilka tankar hade Elin, Ulrika i Västergöhls dotter hur hon skulle lära sig engelska?
6) Vad menas med sista meningen på sidan 285 i den tjocka boken " Robert hade slutligen somnat ifrån grindarna på amerikavägen, han räknade dem inte mer".
7) Vilka ord råkar Kristina höra Nils säga, när vagnen lämnar Korpamoen? Vad menade han med det? (sid 262, tjock bok)
8) Hur reagerade resenärerna när de får se skeppet? Vad heter skeppet?
9) Hur upplevde Kristina livet på Charlotta? Vad liknade hon det vid? Varför? Kan du  koppla båtresan till människors flyktvägar idag?



Vecka 7
Alla gör frågorna 1-5+7. De som läser LL bok gör också fråga 8 och de som läser tjock bok gör frågor 6+  9+10.

1. Vad är Amerikakistan för något?
2. Vad har kistan "tjänstgjort" som innan den används som Amerikakista?
3. Skriv ner fyra saker som Robert sa om Nord-Amerika? (sid 197-198)LL sid 108-109.
4. Titta på sidan 197-198 och skriv ner 4 ord som har en annorlunda stavning mot nu!
5. Varför ville Danjel från Kärragärde utvandra till Amerika?
6. Vad betyder kapitlets rubrik " En bonde bockar för sista gången och "En utvandrare som får färdas fritt""?
7. Skriv ner fyra ålderdomliga ord, som vi inte använder nu från sid 232-233! Skriv också ner vad du tror att de betyder.
8. Berätta om Arvid och snusdosan, Annas skor och Kristinas graviditet.
9. Varför ville Jonas Petter från Hästebäck utvandra?
10. Varför slipade Jonas Petter en kniv?


Vecka 6. sid. 143-193
1. Vad skulle korngröten användas till?
2. Vad är det som händer Anna?
3. Var hittar man henne?
4. Varför vågade hon inte gå in igen?
5. Hur visade sig Karl-Oskars stora sorg?
6. Vad anklagade Kristina sig själv för?
7. Vilka skäl hade Karl-Oskar för att utvandra?
8. Varför ändrade sig Kristina när det gällde utvandringen?
9. Vad får vi veta om Karl-Oskars och Kristinas egenskaper i det här avsnittet? Belys med exempel!
10. Veteåkern och  korngrynsfatet är symboler för något? Vad? 
11. Vilket ord använder Vilhelm Moberg för dop



vecka 5
Karl-Oskar och Kristina sid 90-105
1) Hur reagerade Kristina när Karl-Oskar hädade Gud för att det inte regnade?
2) Vems fel ansåg Kristina det var när åskan slog ner och förstörde ängahuset?
3) Vad försigick hos Danjel Andreasson i Kärrgärde?

Med måttlig husaga sid 122-133
1) Aron slår Robert och han får en hemsk värk i örat. Varför slår Aron honom?
2) Hur tolkar Robert suset i örat?
3) Vad syftar kapitlets titel " Med måttlig husaga" på?
4) Hur framhävs ironin med titeln?
5) Vad har bröderna Robert och Karl-Oskar gemensamt?
6) Grindar på Amerikavägen är en symbol. För vad?

sid 141
1) Läs sista meningen på sidan 141. Vad betyder den, tror du?

Vecka 4    
Utvandrarna sid 22-30
Svara på frågorna i din mobergbok.
1) Vad är det som är så speciellt med "Nilsanäsan"?
2) Hur fick Karl-Oskar sitt namn?
3) Hur många syskon har Karl-Oskar?
4) Varför flyttar han hemifrån?
5) Varför flyttar han tillbaka till Korpamoen?
6) Hur träffar Karl-Oskar Kristina?
7) Hur gammal är Kristina när de träffas?
8) Vad tycker Karl-Oskars föräldrar om Kristina?

Kung i Stenriket sid 30-41
1) Varför kan man kalla Karl-Oskar " Kung i stenriket"?
2) På vilka sätt försämras villkoren för Karl-Oskar och Kristina de första åren på Korpamoen?

Drängen som drunknade i Kvarnbäcken.  sid 42-61
1) Robert verkar på många sätt olika Karl-Oskar? Nämn ett par av Roberts personlighetsdrag och           återge hur Moberg presenterar detta i texten?
2) Kapitlet handlar om den morgon då Robert är på väg till sin drängtjänst. Vem har sett till att han         fått en drängtjänst och vad tycker Robert om det?
3) Robert stannar till vid Kvarnbäcken på sin vandring till Nybacken. Två obehagliga händelser dyker     upp i hans minne? Vilka är dessa två minnen och hur spinner Robert vidare på dessa tankar?
4) Kvarnbäckens vatten symboliserar något för Robert? (sid 46) Vad? Skriv ner vilka ord han                 använder om bäcken!
5) Vad är det för historia vi får höra om Axelina? Verkar den sanningsenlig? Vad tycker du om                hennes agerande? Kan du finna några liknande historier från dagens samhälle? Vilka?
6) Efter det att Robert har suttit vid Kvarnbäcken får han skjuts med en granne ner till Åbro kvarn.         Vad har han för inställning till kvinnor, Jonas-Petter?
7) Jonas-Petter berättar om en yngling som avvikit från orten. Berättelsen om denne skojare väcker          en tanke hos Robert. Vad är det för tanke som börjar spira i och med denna berättelse?

Vad vägglössen i en drängkammaren kan få lyssna till. sid 62-89
1) Berätta vad du vet om Arvid?
2) Berätta vad du fått veta om religionen på de sidor du har läst?
3) Vad vet du om vad man äter för mat under den här tiden?
4) Hur klär man sig vid den här tiden?







   Planering vecka 1-14

Vecka	Tisdag	Onsdag	Torsdag
1			Nyord 2015, novellrecept
2	Krönika Novellen Handkraft	Fortsättning Handkraft	Ingen svenska
3	"Pälsen" av Hjalmar Söderberg +krönika	krönika + Upptakt  Utvandrarna Läxa: Fråga hemma vad man vet om Vilhelm Moberg.	Läsa "Utvandrarna"
4	Studiedag	Krönika, Läxa: Läsa "Utvandrarna" sid 9-89; Lättläst 9-52 + frågor till sid. 41	Ingen svenska/
5	Krönika, novell "Far och jag"		Krönika:Läxa: sid. 90-141 LL 53-79+122-133 i tjock bok Alla svarar på frågor. Film ca 30 min.
6	Krönika , läsa Utvandrarna	Läxa: läsa 142-192 LL 80-116+ frågor	Ingen svenska
7	Novell     Läsa imorgon onsdag             krönika		Läxa: 193-256, LL 117-124  +frågor ca 30 min film +krönika
8	sportlov	sportlov	sportlov
9	krönika+novell Far och jag	Läsa	Läxa: 257-334 LL 125-161+frågor+film+krönika
10	Information om NP+krönika +läsa	Läxa: sid 334-416,LL 162-179	Ingen svenska
11	NP- läs 140 minuter	Läsa bok +krönika	NP uppsats 200 minuter +film em+läsa
12       13 14	Läsa +krönika PÅSKLOV Skrivuppgift i skolan	Läxa: sid 428-433+434-446+470-483+502-525 LL sid. 180-232+film PÅSKLOV Skrivuppgift i skolan	Ingen svenska PÅSKLOV Ingen svenska

Eleven ska utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift.

Eleven ska utveckla sin förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.

Eleven ska utveckla sin förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

Eleven ska utveckla sin förmåga att urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer.

Centralt innehåll

Läsa och skriva

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.

Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier.

Tala, lyssna och samtala

Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.

Berättande texter och sakprosatexter

Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.

Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.

Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.

Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.

Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.

Språkbruk

Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.

Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionalt färgat talspråk i Sverige och olika språk i Norden. Några kännetecknande ord och begrepp samt skillnader och likheter mellan de olika språken.

Språkbruk genom tiderna. De nationella minoritetsspråken i Sverige och deras ställning i samhället.

Kunskapskrav

E	C	A
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.	Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.	Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse.	Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med relativt god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven godläsförståelse.	Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse.
Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor   tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk.	Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk.	Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk.
Eleven kan också föra enkla resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman.	Eleven kan också föra utvecklade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman.	Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman.
Eleven drar då till viss del underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.	Eleven drar då relativt väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.	Eleven drar då väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.
Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.	Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.	Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt välfungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad.	De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad.	De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad.
Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.	Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.	Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkeltämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar.	Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.	Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.	Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.	Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.
Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.	Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett relativt väl fungerande sätt.	Dessutom kan eleven ge välutvecklade och nyanserade omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt.

Tänk, nu börjar sista terminen på Bergundaskolan. Under de första veckorna tänkte jag att du ska
göra ditt eget radioprogram under programnamnet " Detta vill jag berätta". Du ska under 5-10 minuter berätta om något som du är intresserad av. Programmet ska göras i din iPad och du ska använda dig av text som du läser in, passande bilder och musik. Först ska du skriva ett manus, något som du till största delen gör i skolan. Inspelningarna är bäst att göra hemma där det är lugnt och tyst.  Du ska ha tre låtar i programmet på cirka 30 sekunder per låt. När alla är klara lyssnar vi på programmen tillsammans.

             Bergundatempen

Enkät 7-9: https://www.esmaker.net/nx2/s.aspx?id=83ac86f5eda3


Här kan du se ursprungsversionen samt en förenklad version av Nobels testamente.

Nobels testamente
Nobels te
Svara på frågorna om Alfred Nobels testamente  i din läslogg.
1) Vem har skrivit testamentet?
2) Vad vet du om honom? Skriv ner cirka 10 meningar som du kommer ihåg från texten som du läst om honom.
3) Pengarna skulle delas upp i fem olika områden. Vilka?
4) Vilken institution ska dela ut litteraturpriset?
5) Hur formuleras kravet på den som ska få litteraturpriset? Citera!
6) Vilket land ska utse "fredsförfäktaren" (d.v.s.) den som strävar efter fred?
7) Prisen har blivit internationella tack vare donatorns uttryckliga vilja . Vilket är det enda kravet för att någon ska få nobelpris enligt testamentets slutrader.
8) Sök på internet och ta reda på följande:
a) Vem fick nobelpriset i litteratur i år?
b) Vilket land kommer hon ifrån?
c) Nämn en titel på bok som hon har skrivit?
d) Vilken genre skriver hon mest i?

e) Vilka svenska författare har fått nobelpriset?

MUNTLIGT NATIONELLT PROV

På länken nedan kan du lyssna hur det muntliga provet kan gå till. Du ska klicka på länken  där det står elevers genomförande av delprov A tala. Den tar 34 minuter. Lärarinstruktionen har jag gått igenom men lyssna gärna om du känner dig osäker.

På sidan under länken finns också bedömning av elevernas diskussioner.
Elev 1, elev 2 o.s.v

Exempel på elevers genomförande av muntligt NP i svenska med bedömning. (34 minuter)

 Planering vecka 47-51

Vecka	Tisdag	Onsdag	Torsdag
47	Skärseld, Detta vill jag berätta, Läsa krönika	Gymnasiebesök	Läxa: Krönika + Läsa krönikor, genretypiska drag+ Börja skriva Skärseld
48	PRAO	PRAO	PRAO
49 LÄSVECKA Kom ihåg att låna bok!	LÄXA: Ha skrivit minst en timme på din krönika. ?Läsa Läsvecka	Läsa + skriva krönika	LÄXA: Krönikan klar. Responsgrupper + bearbeta+ Lämna in.+Läsa
50	Läsa + Skärseld	Läsa + Nobel	Ingen svenska
51	Betygsprat	Betygsprat	Nu är det snart juuuuuul! Musiktävling

Krönika kommer från det grekiska ordet chronos som betyder tid. I en krönika tittar man ofta bakåt i tiden för att reflektera, det vill säga tänka över saker som har hänt.

Genretypiska drag för krönika:
Checklista:
Kontrollera att du har:
* hittat en händelse som du reagerat på.         .
* skrivit en kort intresseväckande inledning.
* förklarat hur och varför händelsen berört dig. Låta läsaren känna igen sig.
* tagit frågan till ett större sammanhang
* argumenterat för din sak
* tänkt på vilka motargument som finns och bemött dem. Varför är de felaktiga.
* knutit ihop krönikan i en avslutning t.ex. uppmaning, citat, anknyt till inledningen, ordspråk,  
   liknelse, fråga, framför budskapet en sista gång...............
* tänkt på vem som ska läsa krönikan och anpassat språket efter läsaren.
* använt ett språk som är personligt och som du känner dig bekväm med. Gestalta, använd liknelser,
   humor
* ofta presens, lång ifrån alltid
*läst igenom och kollat efter slarvfel
* låtit någon läsa igenom din text och gett dig respons.




Här får du lite ordhjälp om du behöver.

Ord för jämförelser och motsättningar

emellertid                                   nackdelarna
dock                                           när allt kommer omkring
däremot                                      på samma sätt
en liknande...                             trots, trots allt
en skillnad är....                         tvärtemot
fördelarna                                  tvärtom
icke desto mindre                      samtidigt
i gengäld                                    liknande
i sin tur                                      å ena sidan
istället                                       å andra sidan
likartat                                       ändå

Ord som utvecklar och sammanfattar

Exemplifierar                          Orsak och slutsats

såsom                                         av detta skäl
exempelvis                                 på grund av detta
till exempel                                orsaken är / var
bland annat                                en förklaring till detta....
det vill säga                               som en följd av
visar                                          således
belyser                                      alltså
närmare bestämt                       därför
särskilt
i synnerhet

Ord som för texten framåt

Tillägg                                                   Tid

dessutom                                                efter
lika viktigt är....                                      före
nästa                                                       först
och                                                         medan
också                                                      samtidigt
slutligen                                                 sedan
sist men inte minst                                 senare
tilläggas kan att........                             snart
vidare                                                     så småningom
ytterligare                                              tidigare
även                                                       till sist              
                                                               slutligen

När man för fram åsikter är det vanligt att upprepa sig. Här är några ord som kan hjälpa till då.

Upprepning
som tidigare nämnts
med andra ord

Allmänt samband
har att göra med
i fråga om
med hänsyn till
mot bakgrund av
när det gäller

Sammanfattning
slutligen
kort sagt
sammanfattningsvis






Som diskussionsledare ska du:

Förbereda inför gruppsamtalet:
1) Skriv fem frågor som är på ytan.
2) Skriv två frågor som är under ytan.
3) Skriv en till två frågor som är på djupet, som går utanför boken och som gruppen kan samtala kring, diskutera kring. Utgå gärna från egna exempel.
4) Hitta tre ord som du förklarar för gruppen.
5) Mejla detta till Anna-Karin

Vi gruppsamtalet ska du: (i skolan)
1) Sammanfatta det som gruppen läst i läxa.
2) Fråga om något i texten är oklart.
3) Förklara dina tre ord.
4) Läs upp dina frågor.
5) Se till att alla kommer till tals.
6) Se till att gruppen håller sig till ämnet.
7) Sammanfatta diskussionen.
8) Se till att tiden hålls. (15 minuter)


När du deltar i diskussionen tänk på:
1) Ställ frågor och följdfrågor.
2) Framför egna åsikter.
3) Formulera och bemöt argument.
4) Bygg vidare på kamraternas inlägg.
5) Ge konkreta exempel.
6) Jämför med egna upplevelser.

Orka plugga Att utveckla ett resonemang


Pluggkoden Lässtrategier



Här är några förslag på inledningar:

* Så här kändes det att börja högstadiet........
* När jag började skolan ........
* Detta vill jag berätta.......
* Då gjorde jag bort mig ............
* Varför.......
* Jag  fattar inte .......
* Tänk om ..........
* Vad jag kommer att sakna......
* Händelserna som format mig till människa....
* Jag fattar inte......
* Berätta om hösten, om döden om glädjen ett rött nagellack skänker eller passionen för ett fotbollslag.....
* Förebilder jag har....
* Varför blev det så här......
* Tänk er........
* Om jag fick....., kunde ....
* Personer jag gillar...
* Aldrig mer.....
* Jag ska ta med er på en resa.....
* Många människor frågar mig.....
* Tror du.......
* När jag var liten...
* Min målning........
* Om jag skrev en bok......
* Finns.......

Om du vill få fler sommarpratare att lyssna på gå då in på sr.se och sök sommarpratare 2013.

Sommarpratare 2013



Tänk på:
Inledning  - med en presentation
Mitten      - Fokusera på en händelse/ en resa/ ett intresse/ påverka/.........
Slut        -   knyt ihop

Kunskapskrav " Detta ska jag berätta"..........

Syfte

Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften.

Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.

Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer.

I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.

På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan.

Mål/förmågor

Eleven ska utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift.

Eleven ska utveckla sin förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

Centralt innehåll

Tala, lyssna och samtala

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.

Språkbruk

Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.

Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang.

Kunskapskrav

E	C	A
Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsakfungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.	Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.	Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.
Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsakfungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.	Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt välfungerande struktur och innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.	Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande struktur och innehåll och godanpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Kunskapskrav Läsa + skriva

E	C	A
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsakfungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.	Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.	Eleven kan läsa skönlitte ratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med visskoppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggandeläsförståelse.	Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med relativt god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven godläsförståelse.	Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket godläsförståelse.
Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk.	Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra utvecklade och relativt välunderbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk.	Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk.
Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.	Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.	Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutveckladtextbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.

De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad.

De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad.

De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad.

     Planering vecka 34-45

Vecka	Tisdag	Onsdag	Torsdag
34	Placering, upptakt stafettskrivning	Läsa mellan raderna, forts stafettskrivning	jämn vecka, inte svenska
35	Skärseld, lyssna, inledning sommarprogram	Skärseld, Lyssna,fortsättning sommarprogram Inledning	Skärseld Kunskapskrav, manus Läxa: Läsa igenom kunskapskrav samt info om arbetsområdet. Ha bestämt vad som ska berättas .Börja skriva minst 30 minuter på manus under lektionen.
36	Skärseld, manus	Skärseld, manus Läxa: arbeta minst 30 min hemma med manus.	Ingen svenska
37	Skärseld+ Detta vill jag....	Skärseld Detta vill jag..... Upptakt "Hitta Violet Park"	Läxa: Arbeta med Detta vill jag berätta. Skärseld +Läsa
38	Skärseld + "Detta vill jag....	Skoljoggen ?...	Ingen svenska
39	Skärseld +Detta vill jag.....	Skärseld + Detta vill jag....Film Att utveckla ett resonemang ca 5 minuter.	Läxa: Läsa sid 5-49  i "Hitta Violet Park"+ Skärseld  Diskussionsledare:Emmie, Sanna, Vilma He, Jona, Linda och Emil.
40	Färdigställa radioprogram/ läsa/ Skärseld	Skärseld/ Radioprogram klart	Ingen svenska Orientering eftermiddag.
41	Radioprogram /Skärseld	Radioprogram /Skärseld	Skärseld / Läxa:  sid 50-96 i "Hitta.... Diskussionsledare: Isabell, Wilma Ho, Oskar,Nathalia, Anna och Linnea.
42	Skärseld/ Radioprogram	Radioprogram / Skärseld.	Ingen svenska
43	Radioprogram / Skärseld	Simning och studiebesök	Läxa: sid 97-148 i "Hitta..... Diskussionsledare: Anton, Linn, Vanessa, Ida, Ellen och Martin E.
44	Höstlov	Höstlov	Höstlov
45	Eventuella radioprogram	Upptakt Krönika. Skärseld"ev radioprogram.	Läxa:sid 149-204 i " "Hitta.... Diskussionsledare: Emma N, Linus, Vanessa, Wilma N,  och  Emma B.